bitterfittan

Det här är en bitter blogg, en ösa galla över alla och må dåligt blogg.

Jag har startat en ny. Den är ingen bitterblogg. När jag har slutat på det här jobbet tänker jag dra ett streck över den här bloggen. Inte stänga ner den men ta ett kliv ifrån den. Bara använda den när jag måste skriva något om hur kass allt är. Det där smetiga, ältande. Det kreativa kommer hamna på Stina-K istället.

Men det är skönt att ha en darkside som ingen direkt behöver se.

Och när jag ändå håller på. Blogger är rätt muppigt att pula med om man jämför. Det var värt pengarna att byta. Allt är inte koclrent men vad fan, mer går att göra som man vill ha det. Tjipp tjopp.

Spanks and kisses, s

ledig

Sista dagen innan semestern.

Jag har faktiskt inget att göra. Jag har varit så jäkla effektiv och avvecklat allt så det finns liksom inget kvar. Det är nästan så jag funderar på vad jag ska göra de där 4 sista dagarna innan jag slutar. Får väl spara litegranna, spara lite utrensningsjobb. Man kan inte säga att det är direkt världskul att inte ha något att fördriva tiden med. Eller så kan man vända på det och säga att jag har ingen lust att göra något. Allt jag vil nu är att dagen ska gå så jag får ta ledigt och sen byta jobb. Typ. trist när det blir så, men inte så konstigt kanske. Har gått ner i någon form av jobbkreativ koma. Ser bara orättvisorna och den dåliga personalpolitiken, det är bara en negativ spiral på den här sidan kontoret. Jag har helt klart blivit avlastningsyta för allt som inte funkar. Jag har full förståelse och allt sånt där men någonstans tycker jag ändå att man måste ta sitt ansvar och banne mig byta jobb om man inte trivs. Inte stanna i 10 år och känna sig trampad på. Eller är det så att självförtroendet är så dåligt att det inte går. Men hur det än är så är det asdåligt för arbetslusten och kreativiteten att jobba i Mordor. Även om det nu var så att det skulle hända något helt drastiskt så vete fan om jag skulle fixa det och vilja dra mitt strå i alla fall. Det har gått för långt helt enkelt. Jag känner mig helt klart bränd på det här stället. Måste nog ägna mig åt en hel del pepp och inspirationsjobb under semestern så jag går in i det nya med energi, idéer och får en så bra start som bara går. Just nu är det tungt.

mätt som en plätt

Var på långlunch idag. Det var fanimig bland det bästa jag har gjort på länge. Det är en tidshets på det här stället som är direkt osund. Jag känner det mer och mer. Man ska inte behöva få dåligt samvete för att man tar en längre lunch, kommer lite senare eller går lite tidigare. Man ska inte behöva förklara sig heller. Men här är det som att man inte är betrodd med sin arbetsinsats om man inte förklarar sig. Helt galet. Jag har bestämt mig. Jag tänker aldrig mer ha dåligt samvete för att jag gör si eller så med min arbetstid. Jag gör mitt jobb i alla fall. Får väl arbeta upp ett ordentligt förtroendekapital till att börja med men minutstressen man kan få här är inte hälsosam. Alla går fort, alla har bråttom. Alla räknar minuter. Man stänger av datorn exakt på klocklaget, ge och ta är något okänt. Jag tänker inte börja gå hetsigt.

Mitt skrivbord börjar se rent ut. Äntligen.

Käkade för övrigt en gallett med rostbiff och potatisgratäng. Helskumt men inte otäckt alls. :)

sommar sommar sommar

Inatt drömde jag mardrömmar om termiter och röta. Nu är papprena påskrivna, igår när jag kom hem var det helt underbart. Det blir bra det här. Det är inga farligheter i huset. Allt går att lösa. ALLA PROBLEM GÅR ATT LÖSA! Mitt nya mantra. Inte använda ordet inte. Hjärnan begriper inte det. Positiva målbilder. Det hjälper faktiskt. Jag blev inte täppt i näsan igår. Inte irriterad heller. Jag har gjort mig av med pelargonen. Finns nog en och annan växt i trädgården som jag ska fimpa så småningom. Undrar jag hur bra det är med all lavendel. Det är vackert men tveksamt för min näsa. Skitsamma, de växer inte inomhus.

Renesans nästjosan is the shit. Som balsam för slemhinnorna. Det ska jag köra med framöver också.

Lyssanr på sommar i P1, jättetrevligt, vill skaffa mig en Ipod nano. Eller ska man kanske utnyttja mobilen till max istället? Får väl se. Undrarns jag vad vi får för en månadskostnad egentligen.

Det har kommit en ny funktion på min webb. Den hastigt påkomna men inte särskilt utvecklade. Ska kanske pula med det där på semestern. Behöver skaffa mig en dator också. Hursomhelst, en albumfunktion. Verkar skitsmidigt, buslätt och snabbt att ladda upp bilder i ett prydligt album. Ingen nedskalning eller något krävdes. Simsalabim bara.

Spanks and kisses

panik del 2

Jag vill hem och ändå inte, jag vill bli av med den här känslan av att vi har gjort vårt livs misstag. Jag vill inte vara så här trött. Jag vill inte bli gråtfärdig av panikångest och rädsla hela tiden. Jag vill åka hem och öppna dörren till ett hus som luktar trevligt, inte misstänkt. Jag önskar att jag hade känt det när vi var och tittade men då var det inget konstigt alls. Hur mycket hade de vädrat innan? Var det det de andra hade känt som tittade?

ångest igen

Allt är flyttat och klart, lägenheten städad. Jag har total ångest, jag tycker det luktar skumt i hallen. Jag är dödstrött och jätterädd. Har nojjor om att det ska vara mögel överallt. Att vi ska bli sjuka, att vi inte ska kunna sälja igen om vi vill flytta. Det är jättejobbigt. Det blir liksom bara värre och värre, hoppas det går över när tröttheten släpper. Det är lite samma ångest som förra gången jag hade hus. Trodde det skulle vara annorlunda nu. Älsklingen stortrivs och tycker det är fantastiskt. Jag blir tät i näsan, kan vara alla blommor, kan vara något annat. Är tät både inne och ute. Det släpper på övervåningen så det kan väl betyda attd et är någon giftig växt utanför som jag reagerar på. Ska köpa nässpray tänkte jag. Imorgon ska vi betala och göra allt klart på banken. Då kommer det dessutom ut en försäkringssnubbe. Usch jag har ångest, jag vill inte att det ska vara så här. Är helt gråtfärdig. Jag vill liksom bara bo i ett hus utan problem. Inte i ett som kommer att ge mig huvudvärk, nästäppa, eksem, problem med slemhinnorna och allt möjligt annat skit som mögelhus ger en. Men sambon kanske har rätt. Det kanske inte är något att bry sig om, att det är en lukt som sitter kvar från de som bodde där förut. Det luktade skumt i lägenheten cokså när vi var där och skulle städa ur. Kardtong och flyttdamm. Men den gnagande oroskänslan finns lik förbannat kvar. Tänk om vi har gjort vårt livs misstag? Jag är jättenervös.

dödskalleboken

Jag har en liten dödskalle bok i råhäftig mildviolett färg. En ganska töntig bok egentligen, men jag har en förkärlek för att skriva små antekningar och grejjer i böcker och spara på. Blogg-utvecklingen har sabbat det där litegranna men ibland läser man sin gamla funderingar. Recept, jobbanteckningar, funderingar i allmänhet, snapstester och liknande. En sak är klar, när man testar snaps är man inte mer mogen vid 28 än vad man var vid 18. Hugaligen. En annan sak är också rätt intressant. Jag gjorde en målplan när jag var 28. Mål just nu, mål om 3 år, mål om 5 år. Skitspännande. Jag har i princip lyckats genomföra det jag skrev. Kanske inte exakt ordagrant såsom jag skrev det, jag har t.ex. inte fått ihop det med en snygg skate/punksnubbe, däremot en snygg skidåkarsnubbe. Same shit different hair cut typ. Jag har nått mina karriärmål och ligger faktiskt bättre till i lön än vad jag hade siktat på. Yeah baby!

Med andra ord, sätter man ord på det man vill så blir det så. Det är jäkligt koolt faktiskt. Kanske ska göra en ny sån där plan. Nästa år har det gått 5 år sedan jag skrev den första. Undrar vad som händer efter det. :)

Dödskalleboken får komma tillbaka i tjänst.

Spanks and kisses

orka

Flyttmisär dag 3

Jag känner mig stressad, jättetrött och sliten. Det känns som att jag inte alls har koll på nedpackningen. Det är massor med grejjer överallt och tiden rinner iväg. En gång i tiden fick jag plats med alla mina grejjer i en Saab. Och ändå rensar och rensar och rensar man. Ska nog börja rensa på jobbet också. Har ingen lust, vill bara sova. Nästa vecka börjar folk gå på semeter. Skönt, då kanske det lugnar sig lite. Det är jobbigt men jag ser faktiskt lika trött ut som jag är. Mina antirynk, antipås, antimörk under ögonen krämer hjälper liksom inte. Det är svårt att hålla modet uppe när man bara vill gå och lägga sig och sova.

LEH livet efter helgen. Jag inbillar mig att det blir bra så fort vi har överlevt helgen. Då ska det bara packas upp. Men det kan man i alla fall gör i normalt tempo.

oångest

Nu känns det bra igen. Vi ska tydligen öka värmen i källaren. Det borde lösa problemen. Inte så konstigt egentligen. På vintern när det är torrt ib acken och varmt i huset är det såklart torrare där nere, på sommaren stänger man av värmen och fuktigheten ökar överallt. Mao påslag. Ganska självklart. Med lite flyt har vi en ny hyresgäst till 1 juli. Han ska bara bli godkänd av värden så är saken biff.

Älsklingen sålde crossen igår också. Det är koolt när allt bara klaffar. Ska skriva på mitt nya anställningskontrakt och skicka in bara så är allt fixat och färdigt. Det enda som är kvar nu är Eon, klurar lite på vad man ska sätta för datum där. Hmmm får nog avvakta lite till och höra med sambon.

ångest

Jag har total ångest. För i princip allt.

Att vägen ska vara såpass trafikerad att vi blir helt galna och vill flytta.

Att hela källaren ska vara totalt mögelgiftig och att vi kommer att bli sjuka.

Att avloppsrören i badrummet är gamla och går sönder så det blir vattenskador.

Ja det är väl egentligen det jag oroar mig för. Det där med vattenrören dök upp i huvudet i natt. Varför inte en till grej att fundera över? Och pappas begravning, det är snart ett år sedan. Det har legat i huvudet och malt ganska länge nu men det behövdes väl lite annan ångest för att det skulle flyta upp till ytan.

Men jag tror det blir bra, vi får väl sätta in treglasfönster om trafiken skulle vara helt hysterisk. Men det kommer den inte vara, man vänjer sig och det lär väl åtminstone vara tyst på nätterna.

Nej, det kommer att bli jättebra, det är bara en liten svacka just nu. När möblerna är inne och allt är i ordning kommer det vara bra. Jordgubbarna kommer snart att mogna. Rosorna håller på att slå ut. Det är som alla hus, när det är ostädat, och omöblerat ser det superskabbigt ut. Inget konstigt, det går att ordna.

Vi har skjutit på vår vigsel, ringarna har kommit och är jättefina. Det känns ganska tråkigt men är nog det enda rätta. Det är liksom bara alldeles för mycket nu. Känner mig helt urlakad, deprimerad och orkeslös. vill mest bara krypa ner i sängen och sova bort allt. Men det går ju inte.

Tjoflöjt!

En sak är spännande.

(jag fick jobbet igår, skööööönt. Papprena är klara sånär som på att jag skrivit på men härifrån är allt klart. Jag vet när jag slutar och det ska inte vara några problem att få ihop det med nya stället. En tjänst som verkar helt ok, en chef som verkar helt ok, verksamhetschefer som är med på tåget. Hoppas fan det blir så bra som det känns nu. Dessutom helt ok lön! Det känns som att jag är med på banan, det är liksom på riktigt. Inga konstiga jobbkonstruktioner utan en riktig tjänst som de valde mig på. Känns så jävla bra!)


Ikväll skriver vi på för huset, känns också så jävla bra. Måste bara komma ihåg att smaka på vattnet och kolla hur det är med det där gemensamma avloppet, hur juridiken på det ser ut egentligen. Har varit skitduktig och begärt ut uppgifter från lantmäteriet. Mycket vuxet.

Med andra ord gör jag numera hjärndödande uppgifter med ganksa mycket ro. Det kommer inte vara för alltid. Bara 3 veckor till. Med lite semester insprängt däremellan. Kan inte bli så mycket bättre. Nu sitter de i ledningsmöte, undrar jag hur de kommer att lösa det här. Inte för att jag direkt bryr mig men det vore intressant att höra hur de ställer sig till att 4 personer har slutat inom loppet av 7 månader. Det är mycket för en organisation på 20 anställda.

Pirr

På tisdag skriver vi kontrakt på huset, under veckan får jag besked om jobbet. Jag har ganska många fjärilar i min mage nu. rätt jobbigt tycker jag. Hoppas de hör av sig i morgon så jag slipper vänta. AAAAAARRRGGGHHH! Hur länge ska man kunnamklara sådan här anspänning?

måste sova

Jag är extremt trött. Hoppas det inte var korkat att springa igår när jag hade tagit tbe-vaccin samma dag. Man kan ju knappast kalla det hård träning. Men just nu känner jag mig helt klart risig, eller så är det bara sömnbrist som gör sig gällande. En kollega är hemma och kräks idag. Usch, hoppas fan att man inte drar på sig något sånt. Vi kommer att köpa hus. Mäklaren håller på att sy ihop det hela. Man ska inte ropa hej förrän pappret är påskrivet iofs men just nu verkar det ganska otroligt att vi inte skulle få det. Ett rött hus med sjöutsikt! Om jag inte får nytt jobb kommer jag att få pendla tämligen långt. Det ser jag inte fram emot. Men vad tusan, jag har ju bestämt mig för att jag ska ha det här jobbet. Det kommer ju att bli så. Något annat finns inte på kartan. Dessutom kommer jag få högre lön. Något annat finns inte heller på kartan. BASTA! Inte min karta i alla fall. Men det är så jobbigt innan allt är klart. Tänk om, tänk om, tänk om det skulle gå åt helvete. Men gör det det så blir det nya tag, det finna andra jobb. Dessutom skulle ju jag starta eget. Den tråden har nästan försvunnit i allt annat. Tänk om det blir bröllop vid sjön istället. Det vore trevligt. Med de närmsta kompisarna och familjen. Lite buffé och tilltugg. Knytkalas kanske till och med. Ta på dig något du känner dig fin i och ta med något ätbart du tycker om. Vore trevligt. Speciellt som man kan styra över vädret och beställa perfekt lagom temperatur och solsken.

Nytt läge?

Jag är sä jävla nöjd. Man ska för all del inte ta ut segrar i förskott men eftersom jag vet att jag inte är psykopat eller liknande känns det ändå som att jag är nästan hemma. Jag ska på personlighetstest till nytt jobb, det skulle innebära fast tjänst, pendling, ny stad och förutsättningar som låter kanonbra i mina öron. Helt jävla goddamn glorious! Det kan ju också innebära att vi får köpa ett hus i Vikersvik med sjöutsikt! Hur grejt vore inte det, ska titta på det imorgon. Visst, det blir surt att pendla med bil varje dag, och dyrt men ändå. Det känns som att jag kan ta det, det finns folk som pendlar betydligt längre än så.

Det här med affirmation verkar funka, säger man det högt för sig själv om och om igen och verkligen tror på det så händer det. Då tror andra också på en. Man får hålla tummarna för att testen inte säger att jag har helt fel personlighet eller så men det borde ju vara ganska lugnt, när 5 chefer tycker att man borde passa så måste de ju ha en rätt så bra hum om vad man är för en filur.

En tanke som slår en är vad lätt det gick den här gången. Det kanske betyder att jag har något att komma med ändå. :) Ropa hej innan man är över bäcken... Affirmation, jag ska ha det här jobbet!

pest

Jag ska på intervju 2 imorgon. Jag hoppas som fan på att jag får det där jobbet för här är det pest. Jag kan inte vara kvar här. Jag blir bara förbannad, det finns ingen mening med mitt jobb och för första gången i mitt liv känns det faktiskt som att jag inte har någonsomhelst användning för mina 4 år på universitetet. Jag är sekreterare, inget ont om dem, fantastiska människor som gör fantastiska jobb men det är inte det jag har utbildat mig till. Den här arbetsplatsen är ett hån mot allt som berör kommunikation. Vi kommunicerar överhuvudtaget inte och det finns inget intresse för att göra det heller.

Tur att jag ska köra Annas pass ikväll så jag får ur mig lite aggretioner. Kommer aldrig kunna sova annars.

Har dessutom insett att jag ska gifta mig om lite drygt en månad. Måste boka boende och restaurang och sånt. Ojojoj tiden har liksom bara sprungit iväg. Som tur är har vi ju valt en ort som inte är fullsmetat om somrarna men ändå, lite väl nonchalant kanske det är ändå. Det är trots allt vår bröllopsdag. :)

Nej fy fan, jag ska ligga lågt tills jag får besked ifall jag byter arbetsgivare eller ej. Om jag inte får det kommer jag jobba stenhårt på att dra igång min egen verksamhet och gå ner i tid här. För så här kan jag inte ha det. Det funkar överhuvudtaget inte.

Jävlahelvetesskitfan! Vad trött och arg jag blir.

Hus

Hejsan dagboken det var längesedan nu...

Vi la oss på ett hus för några dagar sedan. Den är husjakten har nästan tagit smått fanatsiska proportioner. Man kan väl säga att vi surade ihop på hur budgivningen gick till. Så här i efterhand lite oförtjänt kanske men det kändes inte bra och framförallt inte kul att buda . Men ett fint hus var det ändå. Men men, man kan inte få allt alla gånger. Försöker fokusera på det som inte var optimalt Men det är svårt när man drabbas av en sån där omedelbar förälskelse och känner att här vill jag bo. Men jag tror vi gjorde rätt i alla fall. Det kanske var mer stilen än något annat egenligen. Ljusinsläppet och den vita färgen. Vit färg kan man fixa själv. Schyssta fönster finns det på fler ställen. Hur trevligt sovrummet än var så var badrummet stort som en flygkabin, eller litet. Köket var tämligen opraktiskt. När de renoverade kittade de bara om det befintliga och stoppade in nya vitvaror. Istället för att göra en mer praktiskt lösning. Någon hade våldfört sig på ett av fönstren och satt igen det. Det fanns noll förvaring. Fast det är så märligt för hur man än vänder på det så kommer jag hela tiden tillbaka till hur förtjust jag blev i det. Eller kanske stilen det representerade. Ljust, luftigt, rent och fint. Om vi hade flyttat in hade det inte hållt sig så välstädat om man säger så. Homestyling lönar sig kan man väl säga. Men men, ovanför en viss pengagräns är det inte värt det längre. Men lite surt är det i alla fall. Vi hade väl inte bestämt oss helt och hållet. Eller så blev vi för snåla. Hur som helst vill jag gärna ha källare på mitt hus i framtiden, vilket det nu än blir.

Vi ska finurla på Arne-mannens hus. Ett renoveringsobjekt och så blir man hyresvärd på köpet men varför inte, det ligger svinbra. Trädgården är rejäl och insynsskyddad. Huset i sig är vackert. Men man vet aldrig, det skulle kunna vara något. Helt klart en alternativ lösning.

kalla på intervju då!

Jag är så jävla less just nu. Har inte haft den här känslan på rätt länge. I höstas när det var som stökigast på jobbet var det på ungefär samma sätt för all del. Men det ordande ju till sig. Just nu känner jag mig mest lurad egentligen. Jag gör något annat än det jag är anställd för. I mitt tycke i alla fall. Men mitt anställningskontrakt är så luddigt formulerat att det inte går att säga så mycket om det. Lärdom 1. Jag var inte tuff och ställde frågor om vilken roll och plats i organisations jag skulle ha. Lärdom 2. Ingen här fattar eller förstår vinsterna med vad jag kan göra. Det är något i marginalen, något som kanske behövs men inte är jätteviktigt. Det har ju gått bra förut. Lärdom 3.

Platityd 1: det som inte dödar en gör en starkare. Om inte annat har jag lärt mig ett och annat på den här resan. Hoppas som fan att jag kan ta mig härifrån inom en överskådlig framtid.

Sambon menade att jag borde försöka mer och få till det som jag vill. Men jag vet inte hur mycket man ska behöva försöka. Jag har inte varit helt overksam under den tid jag varit här men när det väl kommer till kritan är det stopp. Jag fastnar i förundersökningstadiet hela tiden. Blir uppmuntrad att spåna och komma med förslag men när de ska genomföras och man har en prislapp blir det stopp. Dessutom får jag inte gå den kurs jag vill. Kan tyckas småaktigt att sura ihop för en sån sak men som jag ser det är det ett tecken på att vi ser på saker på helt olika sätt. Man kan se mitt förslag på utbildnign som en liten test. Testsvaret visar att det är dags att lämna skeppet. Innan jag blir bitter, deprimerad och infogad i något jag inte vill. Go Girl!

Snälla, snälla ring. Det är tortyr när de inte ringer. Ringer de inte i morgon är det nog nästan kört tror jag. Så många dagar kan det inte ta att få fram kandidater till intervju. Minns inte hur lång tid det tog på det här jobbet men inom en vecka var det i alla fall. Ångest.

nytt

Jag behöver nytt jobb. Jag har bestämt mig och det är jädrigt skönt faktiskt. nu är kruxet bara att hitta ett snabbt som fan som är kul att göra. Lättare sagt än gjort kanske men man få inte tappa hoppet. Här kommer jag längre och längre bort från det jag tycker är roligt. Det är bara att inse att så är det. Vet inte hur blind jag har varit förut, eller så har jag helt enkelt inte velat se tendensen och hoppats på det bästa. Tänkt att jag får nog till det men jag tror inte jag får det. Men hur mycket energi ska man lägga ner på att kanske komma dit man vill? Nej, nu får det räcka. Jag tänker göra mitt bästa och lära mig så mycket jag kan men så fort jag får tag i något annat bättre så är det hej då och tack för fisken. Så går det när man vill tvinga in en på arbetsuppgifter man inte vill ha, är utbildad och görs till allmän slasktratt.

snart ny vecka

Jag är trött. Skaffade ett täckstift häromdagen. Ett dyrt. YSL. Mitt första faktiskt. Jag har mörka ringar under ögonen. Även de dagarna man försöker göra så lite som möjligt på jobbet och ta det lugnt så får man mer gjort än på andra ställen. Det säger en del om tempot här på något vis. Fast nu känns det rätt bra ändå. Jag är inte så tokig på det här i alla fall.

Trots att jag får någon konstig form av mindervädeskomplex när jag pratar jobb med mina kompisar. (med liknande jobb då naturligtvis.) De är så inkörda i sitt tänk. Låter så självsäkra, rakt på sak. Jag känner inte alls igen mig. Vill inte bli på det sättet heller. Det känns fyrkantigt, så vill inte jag jobba. Så varje gång jag pratar jobb med dem så får jag en obehaglig känsla av att

Var på gala igår, var inte på humör. Gick hem tidigt, mådde riktigt krassligt igår. Har en massa lösa trådar som jag ska försöka få styr på idag. En sak i taget. Snart är det helg. Snart är det måndag.

dagens i-landsproblem

Ibland drabbas man av total ångest. För inte så länge sedan började vi prata om att skaffa en bättre bil. Skoda pick-upen är bra för sitt syfte men det vore roligt och väldigt trevligt med något man faktiskt kan åka i. En typ Honda CRV eller Toyota RAV 4. Sen firade vi påsk i en oupvärmd skåpbil i -14 grader. Det var kallt, då konstaterade vi att vi behöver en husbil. Sen såg vi ett väldigt fint hus en bit utanför stan i tidningen, vi ska kolla på det i övermorgon. Det är lite mycket nu. Man kan väl säga som så att det finns inte pengar till allt. Så vad vill vi ha mest?

Jag skulle vilja ha en ny bil. Helt klart skulle det vara jädrigt trevligt med en lite bekvämare bil. Något man kan åka på semester eller lite längre resor i.

Å andra sidan... har man husbil tar man kanske ofta den på sin semester.

Å andra sidan, köper man ett hus har man inte råd att åka på semester. Usch ja. Knäckfrågan är väl vad huset verkligen kostar i månaden. Kan man ens ta reda på sådant. Vi vet ju var vår smärtgräns går. Men hur vet vi att vi hamnar under den. Boendekalkylerna är skitsvåra att göra.

Men det är klart, vi skulle kunna skaffa ett schysstare tält. Det funkar att kampa i förutom på vintern. Så frågan är väl, hur mycket behöver vi en husbil på vintern. Vissa helger skulle det vara svinpraktiskt men är det tillräckligt för ett ganksa stort lån. Eller ska vi satsa på en karrär som bilburna semestrare i europa?

fy fan vad svårt det är, får väl se om huset i klockhammar är det perfekta huset. Man kan ju ta ställning när vi sett det. Det kanske blir ett självklart val, vad det än blir. Jag hoppas verkligen det.

Mormors hus är städat och fint men känns inte som vår grej. Intresset svalnade ganksa rejält när det stod klart att alltför många viljor är inblandade trots allt. Suck.

Nytt projekt

Jag ska ta mig an mormors hus. Var där igår och spanade. Fick en helt annan känsla än senast. Det ska bli jätteroligt. Fixa och trixa med trädgården. Göra i ordning inomhus. Det mesta finns är och nu är det dessutom ganska utplockat. Den där ångestframkallade övermmöblerade känslan är borta. Man skulle kunna få hjälpligt styr på det över en helg om man beväpnar sig med nya gardiner, skurhink och en och annan ny lampskärm.

Det bästa är att trädgården faktiskt är ganska ok. Lite grävande och planterande och den blir helt ok. Ska blir riktigt, riktigt roligt.

Jag vill börja nu!!!

Och vilka otroligt vackra serviser det står kvar. Ljuvliga! Så jäkla roligt med en sommarhobby! :D

TGI Friday

Det är fredag idag. Blivande maken är i Åre och åker pudersnö och har förmodligen hur roligt som helst. Det var storm däruppe igår. Fick träffa honom några timmar efter jobbet igår i alla fall innan jag skjutsade honom till tåget. (han har varit borta på jobb, är borta nästa vecka också) Jag har ingen arbetslust. Berättade på morgonmötet att vi ska gifta oss. Det blev en del uppståndelse. Skulle tro att alla tror jag är med barn. Men icke. ;)

Undrar vad man ska ta till lunch idag. Glömde fixa matlåda. Sådana där spett kanske, som inte finns på menyn men som jag vet att folk har beställt. Får väl se. Årsredovisninge är iväg på koll. Ska ta hem den och läsa i tror jag. Eller så kanske jag ska sätta mig och bläddra i den lite nu. Då ser det i alla fall ut som att jag jobbar. Hopplöst när vädret är så fint så fint och huvudet är fullt av rosa moln. :D

Snart är det helg!

Egen vilja

Den 15 juli kl. 12 blir jag en gift kvinna. I Åre, i kabinbanan. Sambon frågade häromdagen om jag verkligen ville göra det där. Eller om det var hans idé som jag mest bara gått med på. Det kanske det är. Men med tanke på stressen jag fick över att försöka klura ut var det hela skulle ske så var det ganska skönt att bara ta någon annans alternativ. Klar idé, fix och färdig. Men det kommer att vara tråkigt att inte ha familjen och vännerna med. Fast vi får väl väga upp det med ett schysst party. Jag kan inte komma på något annat ställe som känns meningsfullt, praktiskt genomförbart och speciellt. Men jag undrar jag, det är lite påfrestande att vi alltid gör som han vill. Vill inte jag något eget?

Jag skulle vilja åka till västkusten i sommar. Blev extremt sugen på att hälsa på Johan och Linn i Varberg, tyvärr är det samma vecka som vi är i Åre. Vet inte hur det ska gå att få ihop. Har velat åka till västkusten hela livet typ. Men i princip aldrig varit där. Är inte det tragiskt?

Undrar jag om jag ska åka till nykroppa i helgen och kika in i mormors hus. Är ensam hemma hela helgen.

Jag ska nog köpa den där körsbärsklänningen.

Det är konstigt, men helt plötsligt så känner jag mig väldigt ledsen.

sömnlös

Jag kan inte sova. I söndags kom vi hem från 3 veckor på skidor i Kanada. Tidsskillnad är ett jävla helvete. Jag vaknar mitt i natten och sen är det kört. Ser helt urlakad ut. Ska nog kanske försöka träna lite i kvåll. Det kanske hjälper.

Jag ska gifta mig. Älsklingen friade på alla hjärtans dag. ligger och tänker på ringar, bröllop, var ska man göra det, borgerligt, kyrkligt. det är mycket som går runt u huvudet när man ska försöka slappna av och somna om utan att titta på kiockan och inse att timme efter timme går förbi. Timmarna går ganska fort ändå. Det kanske betyder att jag åtminstone halvsover. Beteendevetaren sa att jag ska gå upp och göra något annat så kommer jag bli trött och då ska jag lägga mig igen. Men om jadg är dödstrött men fortfarande inte somnar, vad gör jag då? Jag är verkligen något så inihelvete trött.

Nu gör jag ett nytt försök.

Mediabrusig

Jag har fått styr på mejlen till min mobil. Undrar vad det kommer att kosta mig... Det visar sig på nästa faktura misstänker jag. Men skitsamma egentligen, mejl i mobilen är toppen och behöver egentligen bara användas när man är bortrest så det är det värt.

Jag börjar gilla min nya telefon riktigt mycket faktiskt. Den får nog komma ut ur skamvrån trots allt. Ska ta med den ut på löptur någon dag. Kul om distansmätaren funkar bra.

Nokia - Connecting people

Fredag hela veckan.
AJg köpte mig en ny telefon häromdagen. Nokia 5500 sport. Har bytt sida till förmån för Finland. Blev lite besviken först men jag gillar den nog trots allt. Diplayen känns lite omodernt liten. Den är för all del ett par år också. Men ska enligt utsago vara en robust och slitstarkt sak. Hygglig kamera, har radio och musikspelare. Sportläge, man kan mäta hur långt man går och springer och cyklar och sånt. Den ser ut som en telefon. Jag skaffade den med ett syfte, hoppas den lever upp till det. Stryktålig sporttelefon, min gamla tål nämligen inte kyla. Helt värdelöst. Annars hade jag nog knappast skaffat en ny, så kul är det inte med nya mobiler. Jobbmobilen toppar dessutom flashighetsligan. Undrar hur lång tid det tar att lära sig gränssnittet och vart alla funktioner finns. Det har sina svårigheter det här med nytt märke. Om 10 minuter tar jag helg. Sweeeet.

På tal om sweeeeet. Det var pudersnö i fjällen i trettonhelgen. SWEEEEEET! Jag har börjat lära mig skogskidåkning. Bland det roligaste jag någonsin gjort. :D

älska snö

Vi var i fjällen över trettonhelgen. Fick låna världens teleobjektiv men det snöade och blåste så inåt helvete att det inte gick att ta med kameran ut. Tåkigt, men... det blev lössnöåkning och jag har haft ett hallelujah-moment. Jag har åkt i skogen, min absolut största skräck någonsin. Men nu jädrar, det är så jäkla kul. Känns som att vår försäsongsträning inför Kanada inte är så tokig ändå. Riktig jädra röta att det blev schysst före den här helgen. En dag i ett dimmigt Trysil med halvsunkig off pist. 2 dagar i Hundfjället med helt ok skogsåkning och 1 intensiv halvdag med ospårat fluff överallt. Kan inte bli bättre.

Vem vill jobba? Inte jag. Om 15 arbetsdagar åker vi till Kanada. Yihaaaaa!