mätt som en plätt

Var på långlunch idag. Det var fanimig bland det bästa jag har gjort på länge. Det är en tidshets på det här stället som är direkt osund. Jag känner det mer och mer. Man ska inte behöva få dåligt samvete för att man tar en längre lunch, kommer lite senare eller går lite tidigare. Man ska inte behöva förklara sig heller. Men här är det som att man inte är betrodd med sin arbetsinsats om man inte förklarar sig. Helt galet. Jag har bestämt mig. Jag tänker aldrig mer ha dåligt samvete för att jag gör si eller så med min arbetstid. Jag gör mitt jobb i alla fall. Får väl arbeta upp ett ordentligt förtroendekapital till att börja med men minutstressen man kan få här är inte hälsosam. Alla går fort, alla har bråttom. Alla räknar minuter. Man stänger av datorn exakt på klocklaget, ge och ta är något okänt. Jag tänker inte börja gå hetsigt.

Mitt skrivbord börjar se rent ut. Äntligen.

Käkade för övrigt en gallett med rostbiff och potatisgratäng. Helskumt men inte otäckt alls. :)