Ibland drabbas man av total ångest. För inte så länge sedan började vi prata om att skaffa en bättre bil. Skoda pick-upen är bra för sitt syfte men det vore roligt och väldigt trevligt med något man faktiskt kan åka i. En typ Honda CRV eller Toyota RAV 4. Sen firade vi påsk i en oupvärmd skåpbil i -14 grader. Det var kallt, då konstaterade vi att vi behöver en husbil. Sen såg vi ett väldigt fint hus en bit utanför stan i tidningen, vi ska kolla på det i övermorgon. Det är lite mycket nu. Man kan väl säga som så att det finns inte pengar till allt. Så vad vill vi ha mest?
Jag skulle vilja ha en ny bil. Helt klart skulle det vara jädrigt trevligt med en lite bekvämare bil. Något man kan åka på semester eller lite längre resor i.
Å andra sidan... har man husbil tar man kanske ofta den på sin semester.
Å andra sidan, köper man ett hus har man inte råd att åka på semester. Usch ja. Knäckfrågan är väl vad huset verkligen kostar i månaden. Kan man ens ta reda på sådant. Vi vet ju var vår smärtgräns går. Men hur vet vi att vi hamnar under den. Boendekalkylerna är skitsvåra att göra.
Men det är klart, vi skulle kunna skaffa ett schysstare tält. Det funkar att kampa i förutom på vintern. Så frågan är väl, hur mycket behöver vi en husbil på vintern. Vissa helger skulle det vara svinpraktiskt men är det tillräckligt för ett ganksa stort lån. Eller ska vi satsa på en karrär som bilburna semestrare i europa?
fy fan vad svårt det är, får väl se om huset i klockhammar är det perfekta huset. Man kan ju ta ställning när vi sett det. Det kanske blir ett självklart val, vad det än blir. Jag hoppas verkligen det.
Mormors hus är städat och fint men känns inte som vår grej. Intresset svalnade ganksa rejält när det stod klart att alltför många viljor är inblandade trots allt. Suck.
måndag, mars 31, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar