Egentligen handlar det säkert om osäkerhet, garantier och total skräck inför att bli lämnad. det är därför jag vill ha barn, hus och fet ring på fingret för då är liksom allt fixat och klart. Ett liv tillsammans garanterat. Nu vet jag ju såklart om att det inte riktigt är så, skild som jag är. Så mycket för den garantin på livslång lycka. Varför kan jag inte bara njuta av situationen? Trots allt har jag ett jobb att gå till några månader till, en snubbe jag älskar och en häst som är jättefin. Det är inte det att jag kommer att behöva svälta ihjäl. Livet är trots allt relativt stabilt och välordnat runt omkring mig. Det kommer ordna sig till det bästa, måla inte fan på väggen och ta för i helvete inte ut olycka i förskott. Snusförnuftigt och tillrättalagt. Det är väl PMS-spöket som härjar till det också. (obs, testar något naturläkemedel som säger sig funka, får väl se...)
Äsch, för fan skärp dig och sluta lipa, gör något istället!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar