singel schmingel

Något som faktiskt är väldigt skumt är uppståndelsen kring en av mina närmsta kompisar som är nybliven singel. Helt plötsligt bara poppar det upp singelprospekt runt omkring, manliga sådana alltså. Det är med stor iver och glada tillrop som alternativen redogörs för. Helt absurt känns det som ett jätteroligt litet äventyr, något att se fram mot. Som en uppfriskande liten färgglad drink före grillen en varm sommardag. En länk till det spännande dejtinglivet som bryter av mot den egna trygga tvåsamheten. Absurt med tanke på att jag själv var singel för typ 6 månader sedan. Jag kan inte minnas att det var riktigt så skojjigt som det här känns. Och framförallt tycker jag inte att min tvåsamhet är vare sig tråkig, invand eller trygg. Eller jo trygg är den men fantastiskt passionerad samtidigt. Kanske handlar det snarare om att det är skönt att slippa de jävla parmiddagarna och den sortens kvävande vuxenliv. Det är skönt att det finns någon som borgar för att man garanterat inte blir parig och mossig. Om det nu hade varit risk för det vilket jag iofs starkt betvivlar.

Spanks and kisses ;D