livbojjen

Jag tål inte att äta mat fort, speciellt inte lunch. Jag har ont i magen nu. Jäktigt på jobbet. Synd för det var väldigt god lunchlåda.

Vi hade myssex igår. Lugnt, stillla, opretentiöst. Vardagsälskog. Det är då jag älskar honom så mycket att jag nästan börjar gråta. Inget avancerat, bara avslappnande. När man känner att stressen släpper kring ryggraden tack vare en annan person som egentligen inte gör så väldigt mycket, det krävs inte så mycket heller. Det är väl närvaron som är det viktiga.