sömnlös

Nu kommer tidningen. Jag kan inte sova. Vaknade halv 3. Nu är den halv 4. Hade jag varit duktig hade jag gått upp efter en kvart som beteendevetaren sa. Mycket snurrar i huvudet nu. Kan jag förhandla upp min lön, när kommer glasväggen som skiljer av mitt nya rum att sättas upp, jag kommer bli galen om jag ska sitta i det rummet utan skiljevägg. Så jädra mycket spring. Vilka glasögon ska jag välja. Har ett par som är överlägset skönast men jag vill ha dem i en annan färg. Vad finns det för färger.

På fråga ett, den viktigaste får jag nog bida min tid och se. Tråkigt men nog det enda som verkar vettigt. Fråga 2 får jag kolla upp det om några timmar. Verkar helt onödigt att fundera på det nu. Och fråga 3, synsam har öppet senare under dagen så det är egentligen bara att gå in till dem och kolla. Jag har bestämt mig för att gå på de skönaste brillorna i alla fall. Det är fan viktigt. Och de är ju snygga om än väldigt klassiska och kanske, jag vet inte, borderline tråkiga.

Jag har ingen mjölk, jädra skit, skulle velat ha ett glas nu.

Måste försöka få till en träff med den avgående chefen också, få ur honom så mycket info som möjligt om allt möjligt. Känner att jag skulle behöva lite bakgrundsmaterial och kunskap. Det är spännande när man helt plötsligt måste klara sig mer själv. Då gör man det, när den första chocken och paniken lagt sig så blir man istället ganska skarp och klar i huvudet.

Tycker att vår svacka i sexlivet är rätt så jädra jobbig också. Kan inte helt sätta fingret på vad det är som gör det men varken min kropp eller mitt araa huvud är särskilt på. Och nu börjar det ha gått såpass lång tid att jag funderar på vad det är för fel med mig. Rent principiellt vill jag ha sex några gånger i veckan, inte några gånger i månaden. Eller någon gång i månaden, kan det vara så illa? Usch i så fall. Enligt min erfarenhet är det början till slutet när sånt här händer och det vore värre än vad som går att föreställa sig. Det kanske löser sig när dt börjar lugna ner sig på jobbet. Eller så få vi helt enkelt börja jobba på romantiken. Det kanske bara är att inse att det inte kommer gratis och att man inte bara kan skylla på annat och vänta på bätre tider. Sen så kommer helgen och då får man inte skylla på att man måste lägga sig i tid för att orka upp på morgonen. Det är nästan så att jag börjar oroa mig redan nu för att jag inte ska ha någon lust. Det är inget bra, oro är inte upphetsande. En lätt översexuell sambo som inget hellre vill gör det inte heller lättare, vår balans är helt rubbad. Känner mig mer pressad än något annat. Jag längtar tillbaka till början på vårt förhållande, när det var lätt och kroppen och huvudet var med på det hela tiden. Jag vet inte vart på vägen jag tappade det men det är bedrövande. Jag vill inte ha det så här. Mer kamratskap än passion, inte min grej. Mer fånerier än vuxen människa att dela sitt liv med. Det är en annan historia men ibland går han mig på nerverna, hur ska man tända till på någon som är som en femåring? Det triggar möjligen mamma-genen och kan för all del vara tramsigt kul av och till men det får en inte att känna sig som en sexgudinna. Jag var jätteirriterad på honom när jag somnade, första gången jag faktiskt änvände öronpropparna som avskärmning, inte bara som barriär mot en lyhörd trappuppgång. Jag gillar det inte. Vi kanske verklgien måste jobba på det här. Vad är det jag vill ha egentligen? En vuxen sambo som man inte måste tjata på för att han ska kolla upp stugan över nyår, som är delaktig i middagsplanerandet, Som inte sjunker drastigt i ålder eller leker djur varje gång det blir jobbigt eller vad det nu är som triggar det. Undrar vad jag ska förändra hos mig. Jag ska sluta centrera mitt liv kring mat och sovtider och istället koncentrera mig på annat. Jag ska sluta använda trötthet och antal sovda timmar som anledning att inte knulla. För ärligt talat, det är inte det som är problemet. Bättre somna 20 minuter senare efter lite rumlande i sängen och sova hela natten än att vakna halv tre och inte kunna somna om. Det blir färre sovtimmar i slutändan.

Nä, nu ska jag göra ett nytt försök. Den här gången ska det lyckas. Nu är klockan snart halv fem.